Kompassen

Inom oss finns en kompass, en inre, personlig vägledare som vet vår livsväg även när vi själva inte gör det. Men kompassen ger oss ingen karta för vår livsväg, den visar inte hur vägen kommer att se ut, den berättar inte vilka människor vi möta, vilka val vi kommer att ställas inför eller vad som väntar längre fram.

Den ger oss heller inga färdiga svar.

Vår inre kompass visar riktningen, vägleder oss genom livet. Vi kan känna att något försöker rikta oss åt ett visst håll utan att förstå vart det leder.

Den inre kompassen kan vägleda genom att få oss att känna när det är dags att lämna något bakom oss innan vi vet vad som ska komma i stället.

Vi kan stå inför ett val och inte ha några garantier för vad som händer när vi tar vårt nästa steg och det är då vi vill ha en karta. Vi vill veta vägen innan vi börjar gå, veta att vi valt rätt beslut, vad det kommer att leda till och hur allt kommer att utvecklas.

Men livet fungerar sällan så. Vi får inte hela kartan, vi ser inte nästa steg och ändå finns riktningen där. Det är där tilliten till vår inre kompass blir viktig.

Att kunna känna en riktning utan att kräva att hela vägen ska vara klar och synlig. Förståelsen att vägledning inte alltid kommer med ett tydligt svar.

Vår inre kompass kan ge en vägledning i form av:

-   En riktning

-   Ett nästa steg

-   En känsla av att fortsätta

-   En tydlig känsla av att det är dags att stanna upp och välja

Vi kan fortfarande gå ett annat håll än vad kompassen visar, vi kan tvivla på den, följa andra människors vägar och söka efter svar bortom oss själva. Men det förändrar inte vår inre kompass uppgift.

Den fortsätter visa riktningen tillbaka till vår egen livsväg.

Inte genom att bestämma åt oss eller genom att avslöja vad som kommer att hända. Genom vägledning och det är det som är skillnaden mellan en karta och kompas.

Kartan visar vägen och kompassen visar riktningen. Vi får själva gå och upptäcka vägen medan vi lever den. Vi får möta det som finns längs den, göra våra val, ta våra omvägar och fortsätta orientera oss på nytt.

Livet är inte en färdig väg utritad framför oss.

Det är en väg vi upptäcker medan vi går den och genom allt finns kompassen kvar.

Genom en stilla riktning som påminner oss om vartåt vi ska vända oss när vi tappat orienteringen.

Om du någon gång känner att du har tappat riktningen eller hamnat på villovägar, stanna upp en stund. Lägg handen på ditt hjärta och fråga dig själv:

”Jag ber min inre kompass att visa mig riktningen så att jag kommer på rätt väg igen"

Var uppmärksam de närmsta dagarna om vilka insikter som kommer till dig, det är dessa som hjälper oss tillbaka till vår väg.