Hur vet vi om det är egot eller vårt inkännande som talar?

Många människor har någon gång känt att något inom dem försöker säga något.

En känsla, ett motstånd eller en inre röst som inte riktigt går att förklara.

Men det är inte alltid lätt att veta vad vi egentligen känner...

Är det vårt inkännande som försöker vägleda oss eller är det egot som reagerar av rädsla, kontroll, och tidigare erfarenheter?

Egot vill ofta hålla oss kvar i det som känns tryggt och bekant.

Det analyserar, övertänker, söker kontroll och svar på allt. När vi står inför förändringar eller situationer som känns osäkra börjar egot ofta skapa tvivel:

”Tänk om det blir fel?”

”Tänk om jag ångrar mig?”

”Tänk om jag inte räcker till?”

Vårt inkännande känns annorlunda.

Den är sällan högljudd eller dramatisk. Den skapar inte panik eller stress.

I stället känns den ofta stilla och tydlig – som en inre känsla som fortsätter återkomma även när vi försöker ignorera den.

I dagens värld lever många människor konstant uppe i sina tankar. Vi omges av ständigt av information, intryck och brus. Vilket gör det svårare att höra vår inre vägledning.

Ju längre vi tappar kontakten med oss själva desto lättare blir det att börja tvivla på vårt eget inkännande.

Jag upplever att vårt inkännande stärks när vi saktar ner.

När vi börjar lyssna mer inåt i stället för utåt kommer vi finna den vägledning och svar som är sant för oss.

För ibland vet vårt inre långt innan vårt sinne hunnit förstå.

Ju mer vi lär oss att skilja tvivel från inre sanning, desto lättare blir det att känna vad som är rätt för oss.